Inte en kontaktannons

För nya läsare eller för er som glömt så lade jag ut en kontaktannons här på bloggen för ett tag sedan. Det gick sådär kan man säga. Idag är annonsen för min skidskola klar, jag hoppas på bättre resultat där.. 

Så här såg kontaktannonsen ut: 

Jag söker dig som:

Tycker att det är göttans att kliva upp tidigt för att ge sig ut vid 6.30 på morgonen
Pannlampa, löparskor och reflexväst är en outfit du trivs i
Anser att de som tycker att det är dåligt att träna på morgonen bara är lat
Inte bangar för att det är 22 kalla grader där ute
Du ser framemot den efterföljande frukosten
Du behöver inte, men använder du dig av följande utryck, så är det ett plus i kanten:
* "Räkarns asså, det är det här som gäll nu, det är bara att kötta på"
* "Det är riktigt fräsigt, nått så j*vulskt fint idag"
* "He gick väll som alla tiders det här"

Och här är min annons som blev klar idag: 

Det blir ett vingligt nyår

I veckan har det varit full fart ute i längdspåret, alltifrån en som ska åka Vasaloppet, en annan som ska skida Marcialonga, två inbitna skejtare, en tävlingsåkare, några nybörjare och allt där emellan. Efter morgondagens lektioner byts pjäxor och tighta trikåer ut mot annan utstyrsel. Det är ju ändå Nyårsafton.


För tre år sedan lånade jag ett par högklackade skor på nyårsafton. Jag var spiknykter. Jag gick inte spikrakt. Det var fler än en som trodde att jag var fullast.
Så när vi var på mellandagsrea i söndags jag och min syster så lurade hon på mig ett par högklackade skor. "Det blir spännande att se ;)" tror de flesta, min syster är övertygad om att jag kommer att ta av mig skorna innan kvällen är slut och min mor menar att jag måste öva, inomhus går inte säger hon för då förstör jag parketten. Så grannar om ni undrar vad som är ute och vinglar en helt vanlig torsdag kväll så är det bara jag.
Så Blondinbellalikt lägger jag också ut en bild på mina nya skor.

Något nyårslöfte tror jag inte att jag kommer att avge. Jag har nog med min lista. Kanske blir det en nyårsafton på spinningcykel med en hund i koppel och en film framför mig.

"Att december 2010 är över imorgon känns som det bästa som hänt sedan tamagotchin" skriver en vän på fb.

Gott Nytt (vingligt) År önskar jag!

Längdmentalitet

Jag är efter denna eftermiddag PT åt en person som är före detta längdskidåkare.

"Jag gillar inte riktigt att springa runt i en sal med 50 andra, jag känner mig som en i en renflock. Jag kan sticka ut själv och springa eller träna styrka själv."

"Jag sticker hellre ut och tränar än sitter inne och kör spinning till musik med 20 andra"

Jag berättade att han var gammal längdskidåkare va?
Finns de som håller med i ovanstående citat.

Var till Tännäs idag på invigning: 

"Norrsidans återkomst. Tännäskrökets familjerysare är tillbaka- grymmare än någonsin"

Jag hade förresten varit snäll i år, tomten kom. Testade mina icebug i morse (06.30 för er som undrar) med kollega Bjelke. Bra grepp, funkade fint också i lössnö över Röstberget hem från Ljusnedal.

Doktor Mikaela botade rädsla idag

"Det är precis som för dom som botar sin flygrädsla och vågar flyga, det enda jag behövde var en timme med dig, Mikaela"
Fina ord från en elev ute i längdspåret idag efter att vi nött lite utförsteknik på längdskidor.

Nu är det jul igen

”Närmast arktisk kyl har tagit Sverige i sitt grepp och klagomålen om vädret och huttrandet har fått Sveriges ledande vinteräventyrare att reagera.

Visst är det kallt men man blir inte varmare av att gnälla, säger Ola Skinnarmo.” (DN)

Inte blir man gladare av att sura heller =)

Det sägs att vuxna skrattar ungefär 15 gånger per dag. På 50-talet skrattades det ca 18 minuter per person och dag, idag skrattar vi ca 6 min. Barn skrattar ungefär 300-400 gånger per dag. Det är föredöme det om något.

Idag åker jag till Tierp för att fira lite jul. 

Är spänd på att se hur granen ser ut i år, förra julen tvingade syster mor min till Plantagen där alla granar ser likadana ut (tänk gurkor och EU). Det är kärlek med sne gran.

Jag ställer också in mig på att få höra:

”Ska ni (jag och mina syskon) inte ha lite sill och Janssons? Era kusiner är ju så duktiga.”

Duktiga? Va, nej jag ska äta köttbullar, prinskorv, ägg och potatis i år igen ;). Jag trivs alldeles förträffligt med det, mammsen borde bara vara glad att jag föredrar hennes hemgjorda köttbullar före små fiskar i socker.

DN igen: ”Var fjärde svensk som firar jul tröttnar på släkten innan firandet är över. Av dess tröttnar en fjärdedel redan före Kalla Anka. 30 % av dessa packar ihop och åker hem.”

Släkten ni kan vara lugn. Jag kommer hem och stannar hela julen. Jag kommer inte att klaga på att det är kallt, men jag kommer att skratta.

En jultradition som alla andra

Min egen satsning är nedlagd. Frågan om jag själv tävlar dyker upp ibland och svar ja, jag tävlar ibland. Säsongens viktigaste lopp i år sker i jultider och är FM, Familjemästerskap.

Det ligger en viss del prestige i ett familjemästerskap där alla är tävlingsmänniskor, det kan inte understrykas nog.

Julafton har varit tävlingsdag ett år, än är inget datum bestämt för årets tävling. Inte heller distans och stil, vilket det med all största sannolikhet kommer att bli diskussioner kring.

De tävlande är:

Syster- kallas terriern på fotbollsplan och med fotbollsgymnasiets bästa kondition är hon stark uppför. Föredrar skate och skulle säkert om hon fick bestämma välja ett ”Tour de Ramundberget” med avslutning uppför hela slalombacken. Hennes svaghet är att hon långt ifrån är någon biff.

Bror- han som åker minst längdskidor i familjen, men den som är mest övertygad om att han är bäst. Duktig division 2- spelare i fotboll som tävlade med raggsockorna över tävlingsdräkten som yngre och hade mottot ”det är bara att gå ut max och öka”. Föredrar skate. Bäst tränad men hans svaghet är att han inte åker så mycket skidor och enligt honom själv också att han har för små byxor, dåliga stavar och kassa längdhandskar.

Mamma- den som är minst dålig förlorare. Säger i år att hon ska hyra in brorsans tjej att köra för henne. Brors tjej är än så länge lyckligt ovetandes om mammas taktik. Brorsans tjej avgjorde Cup Kommunal i somras nere i Halmstad, skidor åkte hon som ungdom och var då Upplands bästa 93:a, hennes svaghet är också att hon sparkar betydligt mycket mer boll än åker skidor.  

Pappa- har en fördel i att han är den som står för vallandet av skidorna. Tävlade mot Gunde Svan som ung och främsta meriten är att han varit på samma resultatsida som Gunde (observera samma sida och inte före i resultatlistan). Genomförde Vasaloppet ifjol, föredrar diagonalåkning i fina slakmotor. Svaghet är tekniken i skate.

Jag- gjorde mina första skidtävlingar i heldräkt som gick till knäna. Funderar på en annan tävlingsdräkt i år. Ser helst en bana med mycket stakåkning. Är den med bäst skidmeriter. Svagheten är att jag numera tränar andra mer än jag tränar själv.

Om tävlingen förgyller eller försämrar julstämningen i familjen beror väl på vem man frågar, det brukar sammanfalla med resultatlistan kan jag avslöja.

God Jul alla läsare! 

Med månen som lampa

Somliga drömmer om framgång. 
Andra vaknar upp och jobbar hårt för den
Bilder och ord på vägen från Turchefen

Plockepinn

Den som inte anser att man behöver träna teknik när man åker längdskidor kan kika på detta klipp:
Anders Södergren grillar Jonas Karlsson

Snart julafton och det är fler som kommit på den geniala idén att ge bort mig i julklapp.

I helgen har jag varit ledig, skidor på snö och skidor på tv har det blivit. Trots att jag bott i Funäsfjällen fyra vintrar så finns det fortfarande spår att upptäcka, testade Fjällnäs idag. Vårt mål för dagen var att det skulle vara plockepinn när vi själva var klara med passet, precis som det ser ut efter mållinjen i La Clusaz. Vi lyckades skapligt om jag får säga det själv, kanske ser hon lite för glad ut? ;) 

Anklagad för brott

Igår:
Kl. 17.00 Kvällspasset inleds.
Kl. 18.30 Tappar bitsen till skruvdragaren
Kl. 19.45 Kör fast med skotern
Kl. 21.00 Kör fast med skotern för andra gången
Kl. 22.00 Tappar bitsen för andra gången
Kl. 22.30 Släpar stegen upp för hela slalombacken vid Svansjöliften i Tänndalen
Kl. 23.30 Sitter på en släpkärra genom Funäsdalen.
Spännband? fungerade alldeles utmärkt med rumptyngd.
Kl. 23.50 Kvällsfika
Kl. 01.15 God natt

Slet igår med reklamskyltar i backen, jobbade kvällspasset kan man säga. Inte fick jag någon cred för det, men väl en anklagelse från fröken Rapp ;)
Länk till anklagelsen

Jag har byggt mig en liten gris och en liten tomte så här i juletider.

Magnus Loo

Bygdens son avslutar sin proffskarriär

FUNÄSDALEN. Magnus Loo var under nära ett decennium en av världens allra främsta friåkare. Förutom topplaceringar i skidtävlingar världen över så medverkade han bland annat i tolv internationellt distribuerade skidfilmer. Magnus Loo summerar exklusivt sin karriär för Tidningen Härjedalens och Länstidningens läsare.

- Det blir en slags begravning, vi kan väl surra på så kommer svaren av sig själv, säger Magnus Loo och skrattar, när vi träffas för att gå igenom en karriär som just tagit slut och blicka framemot en ny.

Det finns få som kan stoltsera med att ha haft sitt namn internationellt etablerat inom friåkningen så länge som Magnus Loo. Tolv internationellt distribuerade skidfilmer, ett antal tv-dokumentärer, otaliga reportage och intervjuer i de största europeiska och amerikanska skidtidningarna. Bland filmerna var sju av dem med Free Radicals vars filmer ses av en miljonstor publik.

I våras ställde han ett ultimatum till sig själv, skulle han fortsätta så var det med en större budget. I samma veva började han att känna en mättnad på skidåkning och en nyfikenhet på annat infann sig.

- Har man börjat tänka i andra banor är det nog dags att sluta och det vore kul att hinna med en annan karriär innan 45 också, mitt första riktiga jobb har jag nu i Oslo som 33-åring, säger Magnus Loo och skrattar.

- Bästa anledningen var egentligen att jag var nöjd, jag ville gå vidare. Nöjd är ett fult ord i svenskan, men så var det.

Framtidsplanerna är inte helt utstakade, men han kommer att ha en fot kvar i skidvärlden och arbeta med hans tidigare sponsorer, vara domare och hålla föreläsningar.

Stockholm lockar och studier.

- Det är luddigt, jag vet inte vad jag vill bli, det kan bli alltifrån marknadsföring till något kreativt. Jag har beslutsångest, säger Magnus Loo utan att se särskilt bekymrad ut. Han förklarar att på ena sidan finns det man borde göra, det mest logiska och på den andra sidan, vad man vill göra, att följa hjärtat.

- Hade jag följt hjärtat som jag gjorde med skidåkningen hade jag hållit på med musik för länge sedan och spelat trummor i ett band, men det är nog svårt att göra två saker i livet på så sätt, funderar Magnus Loo och förklarar att han inte ser trummorna som en hobby utan mer som en besatthet.

- Jag kanske blir en rik bodybuilder som åker i parken, skrattar Magnus Loo och tänker sig en 34-årig klump på jibbskidor. 

Park, gym och trummor blir det mer av nu när proffskarriären är över.

Magnus Loo har alltid gått in helhjärtat i saker och ting och menar att man ska kräma ur allt vad man kan av sin potential. Han är målmedveten, seriös och hårt arbetande, men privat så är det en annan bild han ger av sig själv.

- Jag kan anstränga mig hur mycket som helst, men får jag möjlighet att slappa kan jag vara hur lat som helst istället. Jag är rätt oseriös privat, yvig, snäll och ärlig med utflippad humor.

Historien om Magnus Loos skidkarriär tar sin start i Svansjöliften i Tänndalen. På ett par längdskidor och med ishockeyhjälm tog hans pappa med honom upp till toppen.

- Jag tror aldrig att jag åkt i en barnbacke i hela mitt liv, säger han.

Magnus Loo skolades på skidgymnasiet i Järpen och blev landslagsman i puckelpist där han körde Europacup, världscup och bärgade ett antal SM-tecken innan friåkningssatsningen tog över i början på 2000-talet.

- De flesta tror att det är värsta guldjobbet att köra friåkning och de får de gärna tro, men det finns två sidor av myntet, säger Magnus Loo och berättar om slitet med sponsorer, resor, planering, budgetering, projekt och annat.

- Det är också styggt att erkänna att man tränar hårt, men det börjar bli mer accepterat.  

Motgångar och svårigheter har kantat karriären, men Magnus Loo är fast besluten i att om man klarar en motgång så kommer man starkare ur den. Domen från läkare: aldrig mer skidåkning har han hört några gånger nu. Projekt som stupat hör också till vardagen.

- Vågar man förlora något har man dubbelt att vinna. Man får vara beredd att ta smällen, att krascha på skidor är bra.

Magnus Loos skidåkning karaktäriserades av att vara teknisk och allsidig.

- Jag var en av de första i Sverige som piskade av trick i terrängen, jag försökte få mina filmsekvenser att se lekfulla ut, jag ville förmedla skidglädje.

När första skidfilmen visades lipade hela familjen, efter den valde hans mamma att inte titta på fler. Magnus Loo är själv den största kritikern och när han väljer att visa sin senaste film för undertecknad är det bara andra gången han ser den själv.

- Jag har fått mer perspektiv på vad jag gjort redan, det är sällan man tar ett steg tillbaka och kollar på vad man har åstadkommit. Jag kommer säkert få mer distans och det som skulle kunna vara negativt har säkert fått vingar om fem år. Det är fortfarande färskt inpå nu.

På frågan om han kommer sakna proffskarriären så tror han att han kan komma att bedöva den actionfyllda biten, men får han chansen är det en damm som brister.

- Jag visualiserar ibland vad jag har gjort och inte gjort, jag kan få hjärtrusning och ligga vaken på nätterna till klockan tre och tänka på skidåkning.

Mer information om Magnus Loo, bilder och klipp går att hitta på hans hemsida: www.magnusloo.com

Behöver varken tejp för näsan eller dubbla mössor

 Sol och snö i Funäsdalen idag. Primaloftjackan har varit grym, varm och skön ute i längdspåret, men det är ändå skönt att graderna krupit upp lite så det räcker med dun till och från träningspassen.

Textilbromsen någon?

Igår under längdlektionen i Bruksvallarna gick jag igenom lite utförsteknik med fartställning. Jag frågade gruppen hur de brukar göra.

"Finns det något annat sätt än att kasta sig om det går för fort?"

"Jag kör på textilbromsen!"

Textilbromsen är precis som det låter, textilerna i snön så låter man byxorna stanna upp farten. 

Jag lärde dem en annan variant, hade inte hört talas om textilbromsen förrän igår =)

Det snöar här också!

En av grupperna jag kör längdskidskola med i helgen.

Efter dagens lektioner blir det julmarknad på Völlan med familjen Östlund, mys! 

Jag sitter inte still i fem timmar i onödan

Jag skrev tenta idag. Tiden man skulle få sitta var kl. 9.00-14.00.
Idag har jag bokat in en längdlektion i Bruksvallarna kl.14.00 med sju personer. Så det var till att bli klar i tid, optimist som man är.
Det gick fint, hade svarat på alla frågor kl.10.15. Verkade ju onödigt, efter att ha läst igenom svaren, att sitta kvar i knappa fyra timmar till.


Fick ju några timmar över och kan fila på annons till fjällnytt. Utan text här.

För er som inte vanligtvis kikar på Gokväll, om det nu kan vara någon som läser denna blogg och inte gör det, vilket jag misstänker utan att dra hela min målgrupp över en kam.
Så tänkte jag att jag länkar till ett klipp som visades i veckan. Det är filmat från jobbet mitt jag hade i somras uppe på Djupdalsvallen. Ungefär 17.20 in i klippet. Lägg märke till Mallas händer som har god hand om våffelsmeten ;)

Gokväll i Funäsdalen och uppe på Djupdalsvallen

Jag tror inte att jag åker snowboard

 

Sista veckan med min artikelserie i TidningenHärjedalen, en av världens bästa snowboardåkare, Jakob Wilhelmson.

"Jag ser mig själv som en lugn person och min snowboardåkning är också ganska lugn, det går hand i hand. Jag gör inte för vilda saker, varken på snowboarden eller som person."

Om jag utgår från att bilden här ovan visar lugn snowboardåkning, så vet jag inte riktigt hur jag ska beskriva min egen snowboardåkning. 

Jag kanske inte ens ska kalla det, att jag åker snowboard? ;)

Mer något i stil med, hasar nerför backen på en planka. 

Jag lägger upp artikeln för er som inte får tag på någon tidningen den här veckan och ändå vill läsa om Jakob. 

Sista året som proffs för Jakob Wilhelmson

Att Funäsdalen är en bra plats att åka skidor på är ingen nyhet, inte heller att det bor många väldigt duktiga skidåkare där. Detsamma gäller snowboard. Tidningen Härjedalens artikelserie är inne på sin sista vecka. Idag tar vi tempen på byns allra bästa snowboardåkare, Jakob Wilhelmson.

- I princip så är jag uppvuxen i backen, vi bodde i backen som barn, säger Funäsdalens i särklass bästa, en av Sveriges bästa, ja världsnamnet inom snowboard, Jakob Wilhelmson och skrattar.

Med en farmor och farfar som startade Pinnens Skidskola och en mamma och pappa som jobbade i backen så föll det sig naturligt att mycket tid spenderades där.  

- Jag vet inte hur det är nu, men när jag var liten fanns det inte så mycket att välja på, antingen åkte man alpint eller så åkte man längd.

Kring 11-års ålder byttes alpinskidorna ut mot brädan, den enkla anledningen, det var roligare.

I år har Jakob Wilhelmson haft ovanligt få dagar på snö. När vi ger oss iväg mot parken berättar han att det är första gången på elva år som han inte åker snowboard under sommaren. Ett tidigt besök på Funäsdalsberget brukar också vanligtvis finnas med, men nu är första gången för den här säsongen. Sedan sju år tillbaka är han bosatt i Åre.

- Just nu känns det som om både Åre och här är hemma. När jag ska åka hit säger jag att jag ska åka hem och när jag ska till Åre säger jag att jag ska åka hem.

Det finns annat än bara snowboardåkande i livet för Jakob Wilhelmson, Greta 9 månader och Edvin 2 år och 3 månader pockar båda på uppmärksamheten. I år är sista året som Jakob Wilhelmson satsar som proffsåkare.

Han kommer att ställa upp i några tävlingar och göra kortare resor med fotning. Något mer filmande är det tveksamt om det blir.

- Det är filmandet som tar mest tid, tidigare har jag kunnat vara på resande fot i fem månader, nu vill jag vara hemma med barnen.

Sedan 14-års ålder har Jakob Wilhelmson haft samma snowboardsponsor, nu är han dessutom distributör åt märket. I år anordnar han också en snowboardcamp för ungdomar förutom den egna satsningen, den första hölls på Funäsdalsberget förra helgen.

- Det är kul med en ungdomssatsning och jag vill ge en bredare syn på sporten. Det är skillnad på alpint och snowboard, på hur sporten ser ut. Snowboard innefattar så mycket och det är många som kanske inte ens vill åka ett OS, säger Jakob Wilhelmson.

Halfpipe är en gren som finns med på det olympiska programmet och många tycker att det är konstigt att Sverige inte har några åkare med där, inte Jakob Wilhelmson.

- Det finns ingen anläggning i Sverige med halfpipe, det är som att tro att en störtloppsspecialist som inte åker slalom skulle vinna OS i slalom, säger han.

Jag frågar om han har någon målsättning med säsongen.

- Nej egentligen inte, ha kul och åka lite skidor med Edvin, säger Jakob Wilhelmson skrattande och funderar vidare.

- Det är kul när man lär sig nya saker och just nu lär jag mig nog mer i företagandet och med campen än med snowboardåkandet.

- Det är svårt att hänga med, med alla nya tricks, säger han och nickar bort mot ett gäng yngre killar som tagit plats i fåtöljerna bredvid.

Jakob Wilhelmson är ödmjuk och ger ett professionellt intryck. Han är ingen som förivrar sig i onödan.

- Jag ser mig själv som en lugn person och min snowboardåkning är också ganska lugn, det går hand i hand. Jag gör inte för vilda saker, varken på snowboarden eller som person.

Få av er läsare skulle säkert kalla Jakob Wilhelmsons snowboardåkning för särskilt lugn, de flesta av er skulle säkert bli mäkta imponerade. Jakob Wilhelmson är en av världens bästa på bräda.

Lösögonfransar i Funäs?

Löptur kl.7.00 runt Ljusnedal med inslag av trappintervaller.
På tredje intervallen:
Jag: "Fy (svärord) vad mycket mjölksyra i låren"
Fröken Lidberg: "Det får man ha"
Vad svarar man då?
Eee, tack? =)

Pluggat hela dagen idag, tenta på fredag. Kost & prestation, så jag firade studentdagen med blodpudding och en massa c-vitamin till lunch.

Skickade iväg mina tre första fakturor idag, så där ja, företagare på riktigt!

Har ett vallaställ som varit på vift, nu har jag en bra ledtråd för att hitta det. Det är svårt att valla på halva har jag upptäckt.

Borde för övrigt sluta upp med min ovana att spela samma låtar hela tiden.

Pratade med syster om vad hon vill ha i juklapp, ifjol fick hon precis som när man var liten, ett paket varje dag fram till julafton. I år önskar hon sig lösögonfransar. Vart hittar jag det i Funäsdalen mån tro?
Jag ska bli bortgiven i julklapp, en längdlektion. Smart val! =)

Snart bortbjuden på middag, göttmos!

Vem har lagt havregrynsgröt på mitt golv?

Idag har jag mest av allt sett till att andra svettats nere på gymmet.
Pass 1: Pensionärer en timme
Pass 2: Skolelever åk 9
Pass 3: Elevens val åk 7, 8 och 9
Pass 4: Kombipass

Sitter och filar på sista reportaget i artikelserien om skidåkare/brädåkare från byn. Riktigt rolig serie att göra.
Vore kul med en ny serie efter det..
En "Berg flyttar in" vore något fast i tidningsform och med "Sundbaum" istället.
Jag är ju ändå aldrig hemma i min egen lilla lägenhet och just nu är det klet på golvet efter att någon tappat en tallrik med havregrynsgröt ;)

Dalmål ikväll?

Jag har en förmåga att ta efter dialekter, jag märker det inte själv, men många i min omgivning är inte sena med att påpeka det. Jag har ju bort i lite olika landskap vilket gjort att jag lagt till mig en blandad kompott. Så mycket tierpska finns nog inte kvar, det skulle vara "jag klöpp håret" då.

Idag har jag längdlektion klockan 9.00, planen är att klä på sig så mycket kläder som möjligt utan att efterlikna en uppstoppad korv. Längdkläder är tight.
Efter det ska jag jobba hela dagen tillsammans med en dalkulla, att jag lägger till lite dalmål innan kvällen är inte helt osannolikt.

Gårdagens diskussion i bastun:
Jag: "Imorse vaknade jag kl. 6.00, det blir rätt effektivt att gå upp och jobba då"
Den andra personen: "Om jag skulle vakna kl. 6.00 en lördag skulle jag snarare ringa Sjukvårdsrådgivningen och fråga vad som är fel"

Bjuder på en liten länk för er som inte sett Vinterstudions test på 100 meter skidor:

Karlsson mot Jönsson

Julen snurrar

3 timmars längdlektion på förmiddagen, julskyltning på eftermiddagen, kan bli glöggkväll ikväll. På julskyltningen var jag ute och fotade och intervjuade folk.
Frågan till torsdagens TH var:
"Vad är det bästa med julen?"
"Att de snurrar.." svarade Alf, 70+ från Flon

Snöbräda i kylan

Världens bästa telemarksåkare igår, nästa vecka blir det en av världens bästa på bräda. En liten faktaruta om sporten ingår i artikelserien. Slog upp snowboard på wikipedia och hittade detta: 
Snowboard, snöbräda eller i vardagligt tal bara bräda är en vintersport där man åker utför en snötäckt backe på en bräda som liknar en bred skida. Åkandet påminner mera om att åka surfingbräda eller skateboard än att åka slalomskidor.
Jag tror inte snowboardåkarna blir helt nöjd om jag kallar sporten för snöbräda. ;)

Det är minus 26 grader just nu, det är inte varje dag som världens bästa jobb är att vara ute. Längdlektion kl.10.00. Efter det möte med ett magasin. Därefter invigning av parkeringshuset i byn. Fjällen och parkeringshus rimmar inte helt rätt kan jag tycka. 

Jobb på Villan innan det blir kväller. 

"Folk åker till Funäsdalen för att ha semester, vi som bor här har semester jämt"

Idag porträtterades världens bästa telemarksåkare i min artikelserie som är inne på sin fjärde vecka  i Tidningen Härjedalen, Mattias Wagenius och Katinka Knudsen. Tyvärr finns den inte att länka till, så det är bara att bege sig till Härjedalen gott folk! 

IK Rex och Tierps IF skidor, hemmaklubbarna är uppe på läger i Bruksvallarna. Jag följde med på deras två pass idag. Klassiskt upp på Kläppen på förmiddagen och sprint i den fria stilen på eftermiddagen. Det sämsta kan vara att jag missar lägrets skjärtlappsrace eftersom jag har en del jobb som väntar framöver. 

Höll i dubbla styrkepass nere på Villan på kvällen. Det trista med fler pass är ju att det blir till att duscha fler gånger. Det bästa kan vara kvällsfikat. 

Tog stigen genom skogen på vägen hem, sist jag och fröken Rapp gick där, den gången med hennes pannlampa, ringde far. Han frågade vad jag gjorde och jag sa att vi var påväg hem genom skogen.

"Är det inte mörkt?"

"Lotten har pannlampa"

"Du kan hälsa den där Lotten att där jag bor har vi gatubelysning"

Trodde fröken Rapp skulle flytta in hos mig ikväll, det gjorde hon inte, men jag fick ju städat iaf. Det går snabbt att städa när man har litet, det är ett plus. Ett minus är att det räcker att låta DN ligga uppslagen på köksbordet, pjäxorna stå på dörrmattan och disken vara odiskad, så känns det som ett kaos. 

Jag går och lägger mig själv nu, klockan är ju till och med över 21.00.